The Project Gutenberg EBook of Voltaire, by Georg Morris Cohen Brandes

This eBook is for the use of anyone anywhere in the United States and most
other parts of the world at no cost and with almost no restrictions
whatsoever.  You may copy it, give it away or re-use it under the terms of
the Project Gutenberg License included with this eBook or online at
www.gutenberg.org.  If you are not located in the United States, you'll have
to check the laws of the country where you are located before using this ebook.

Title: Voltaire

Author: Georg Morris Cohen Brandes

Illustrator: Nicolas de  Largillire

Translator: Hjalmar hrvall

Release Date: April 17, 2019 [EBook #59292]

Language: Swedish

Character set encoding: ISO-8859-1

*** START OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK VOLTAIRE ***




Produced by Tor Martin Kristiansen and the Online
Distributed Proofreading Team at http://www.pgdp.net






           _STUDENTFRENINGEN VERDANDIS SMSKRIFTER. 261._




                            V O L T A I R E


                                  AV

                       G E O R G  B R A N D E S

                        VERSTTNING AV HJ. .

                    [Illustration: Printer's Logo]

                              STOCKHOLM

                        ALBERT BONNIERS FRLAG




                              INNEHLL.


  1. Voltaire, Cicero och Aretino. Voltaire representerar en nation,
  en vrldsdel, ett rhundrade                                         3

  2. Lessing, Byron, Oehlenschlger och Grundtvig om Voltaire          5

  3. Voltaire rttsls, anonym, hans ande alltomfattande               8

  4. Frankrikes rttstillstnd var barbariskt                         12

  5. Zeus och Scapin. Voltaires verk en orkester                      17

  6. Voltaire och naturvetenskapen. Naturvetenskaplig syn p
  historien                                                           20

  7. Voltaire som diktare                                             26

  8. Voltaire och Luther. Voltaire och Faust                          28


Denna smskrift utgr en versttning av inledningen till Georg
Brandes' stora verk Franois de Voltaire Bd I 1916, Bd II 1917. Till
denna inledning har frfattaren fr smskriftens rkning gjort ett
tillgg (som belyser Grundtvigs uppfattning av V.).

Titelplanschen terger Largillires portrtt av Voltaire (25 r
gammal).

Rrande en del biografiska och historiska data kan skriften
kompletteras bl. a. genom N:r 14 i Verdandis smskriftserie: Voltaire
av Hellen Lindgren, 4:e upplagan 1915.

Av Voltaires arbeten finnas i svensk versttning:

Candide, Filosofiska romaner och dialoger vers. av David Sprengel,
2:a uppl. 1915. Pris 3:50.

Filosofiska romaner i vers. av David Sprengel, med en studie ver
filosofpropagandan i Frankrike p 1700-talet och Voltaire av H. Taine
samt noter av vers. 1922. Pris 6:75.


                              STOCKHOLM
                    ALB. BONNIERS BOKTRYCKERI 1922


[Illustration: Voltaire]




       1. Voltaire, Cicero och Aretino. Voltaire representerar
               en nation, en vrldsdel, ett rhundrade.


Det ges frfattare, som ha sin plats i litteraturhistorien. De
frnmsta bland dem representera tidsskeden i sitt hemlands diktning,
vetenskap eller historieskrivning.

Det ges ett litet ftal frfattare, tillsammans kanske ett par dussin,
som tillhra vrldshistorien.

Voltaire r en av dem.

Det var en gng ett knippe nerver, laddat med elektricitet, som intog
och upplyste Europa.

Det var en gng en man, som tidigt utvecklade sig till att vara och
anses som den frkroppsligade intelligensen, och som, s lngt
civilisationen strcker sig, nnu i dag bevarar detta anseende.

Det var en gng en demon, vars hg var en eldhg, vars infall voro
blixtar, vars hjrta var varmt i sin hngivenhet och vnskap, men vars
frstnd var kallt i sin lysande klarhet och vars konst var en enkel,
naturlig vltalighet, som knappast ngonsin blivit uppndd, aldrig
vertrffad, en fredragets vltalighet, ty han hll aldrig ngot
tal.

Det var en gng en vrldsman, en affrsman, en hovman, en herreman, en
diktare, en lrd, en historieskrivare, en enstring vars vsen var
vilja, vars tr var ra, vars lust var handling, vars formgivning var
behag, vars styrka var ett sllsynt minne, vars klokhet var en
genialisk vakenhet, vars berm innebar en utmrkelse, som en pve, en
skdespelerska, en kung icke mindre n en poet lidelsefullt stundade,
och vars hn satte brnnmrken, som snart sttt vid lag ett par
rhundraden.

Fre honom har endast Cicero utgjort en sdan centralpunkt i Europas
litteratur; ocks blickade han drfr med beundran tillbaka p Cicero
som till en frebild; och det var ingen roll, han hellre spelade p
sin teater, n Ciceros i sitt eget drama Roms rddning. Dock, Cicero
uppndde honom icke i kvickhet och satirisk kraft.

Som den vid alla hov och i alla kretsar namnkunnige satirikern har han
_en_ fregngare, Pietro Aretino, fruktad och fjsad som han. Men
Aretino var en smdeskrivare, n slipprig och n skenhelig, vars enda
ml var frvrv och vllevnad, och som eftervrlden endast nmner med
frakt, under det Voltaires rykte r nnu strre efter hans dd n
under hans livstid.

Genom sin aldrig vilande vetgirighet, sin outtmliga
uppfinningsfrmga och genom sin handlingskraft, som gav sig till
knna som verksamhetsbegr, kom han till att representera ingenting
mindre n en nation, en vrldsdel och ett rhundrade med hela dess
kultur.

Goethe, som till en brjan var hans motstndare, sedermera hans
beundrare, har sagt om honom, att han r fransk som ingen annan
fransman, ja han har kallat honom den yppersta skriftstllare, som
kan tnkas i Frankrike, den, som bst motsvarar nationen. Och i vra
dagar ha Voltaires tv avgjordaste motstndare inom den franska
kritiken, hans motpol Brunetire, och Faguet, som hatar honom, sagt
detsamma: Intet namn r mera franskt, intet avspeglar bttre det
franska vsendet.

Slunda representerar Voltaire en nation.

Och han representerar ett rhundrade. Nr man nmner 1700-talet,
kallar man det fr korthetens skull Voltaires rhundrade.

Slutligen representerar Voltaire en vrldsdel, ja mer n en vrldsdel,
ty p andens omrde fretog han ervringstg ssom Alexander och
Napoleon i den yttre vrlden; och han hrskade genom andliga medel
lika oinskrnkt som de. Och hans herravlde har visat sig lngt
varaktigare. Ty det ges i vra dagar ingen anhngare av Alexander och
knappast lngre ngra bonapartister. Men det ges nnu Voltairianer.

Voltairianismen betecknar en ny reformation 200 r efter Calvin och
Luther. Den fria forskningen, som under reformationen skrymtaktigt
frkunnades, men som gjorde halt infr bibelordet, blev frst med
Voltaire genomfrd och utbredde sig frn Frankrike ver jorden.




             2. Lessing, Byron, Oehlenschlger, Grundtvig
                             om Voltaire.


Ingen har blivit smdad som Voltaire. Om f betydande personligheter
har det sttt hrdare strid.

Lessing, som var hans frigjorde, andlige lrjunge, och som mnniska
gjort sig skyldig till en liten frseelse mot honom, ngot som ju den
skyldige sllan vill erknna, skrev efter hans dd fljande hnfulla
gravskrift[1] ver honom:

    Hr vilar, om p Er, I fromme mn, man kunde lita,
    Den man, som lngt frut bort uti grset bita.
    M honom Gud tillge var rad
    Uti hans Henriad,
    I sorgespelen lnga,
    Hans rimmerier mnga.
    Ty vad han eljest skriftstllt har
    Det ngorlunda skapligt var.

Voltaire, som satte Pope s hgt, blev sjlv hgt uppskattad av Popes
uppriktige beundrare, Byron. I Child Harold gnade honom skalden denna
minnesskrift:[2]

    Den ene[3] var en eld, full av kapris,
    Liksom ett barn--men skiftningsrik uti
    Sin kvickhet--glad, hgtidlig, yr och vis,
    Mngsidigt verksam--i filosofi,
    I hvdateckning och i poesi--
    En konstens Proteus, som t allting kryste
    Ett elakt lje fram; och hans geni
    Likt vdret blste, vart det honom lyste
    Och n slog ned en narr, n sjlva tronen ryste.

I Tyskland var Wieland en diktare i Voltaires anda, och drfr illa
tld av diktarfrbundet i Gttingen. De tyska romantikerna, som
beteckna reaktionen mot 1700-talets filosofi, voro nnu mer fientligt
stmda mot Voltaire n Lessing varit.

Ett exempel p den danska romantiska litteraturens pverkan av den
tyska lmnar Oehlenschlgers hllning gentemot Voltaire. I dikten
Gipsbilden frn 1804, hnar han Voltaire i den stil, som d fr
tiden var p modet i Tyskland. Det r en dikt, rik p tyska
vndningar, vari Oehlenschlger antager, att bysten p kakelugnen r
Voltaires, men sedan finner, att den frestller Johannes Ewald, som
han lskar och dyrkar.

    Den byst av gips hr uppstlld str,
    Ja, himlen vet, vem det kan vara!
    Voltaire, jag tror man kunde svara.
    Vi gt den nu i ngra r.

    *       *       *       *       *

    S talte husets son och gick.
    Tnk om det verkligt vara skulle
    Voltaire, den av sarkasmer fulle?
    Han skall ej mta mer min blick,
    Den lumpna sjl'n hr ej fr st,
    Som ville fromhet, konst avrtta,
    Och tnkte frckt att allt erstta
    Med litet kvickhet d och d.

    Jag bysten tog en vacker dag,
    Jag dammet torkade frn nosen
    Fr riktigt att f se fransosen
    In i hans markattsanletsdrag.

    O himmel, vad r det jag ser?
    O m mig ngerns trar brnna
    Att s dig, kra vn, missknna![4]

I Grundtvigs bok Kort framstllning av vrldens krnika i sammanhang
(1812) finnas fljande, fr 1800-talet i Danmark betecknande
uttalanden:

     Voltaire br betraktas som den utan all jmfrelse strsta och
     bittraste fienden till kristendomen och allt heligt. Han skrev
     en hjltedikt ver Henrik den fjrde; men man kan grna sga,
     att alla hans skrifter ro en hjltedikt ver Frankrike; ty
     allt, som var spritt hos de fregende diktarna, var samlat hos
     honom och han slutade raden. Vantro, kvickhet, ytterlighet,
     klarhet och ltthet hade han i en frvnande grad; det
     vmjeligaste kunde han sminka upp, det klaraste kunde han
     frvrnga och det vrdnadsvrdaste blev ljligt i hans mun. Det
     r en heder fr kristendomen, att dess fienders hvding
     avskyddes som mnniska till och med av sina tillbedjare, och
     den tidslder, som avgudade odjuret, hade icke mycket
     kristendom att mista; men en frfrande syn r det att se en
     man, utrustad till att vara slktets vlgrare, genom hjrtats
     vrnghet bli det till en snara och frdrv. Vad han ej kunde
     utrtta med sina egna skrifter, som i det mest frfriska skick
     utsndes i lnderna, skte och erndde han genom att vara
     encyklopedisternas (kretslparnas) anfrare, och genom att med
     sitt namn frlna deras verk anseende. En del sjlvkloka mn,
     bland vilka gudsfrnekarna Dalembert och Diderot voro de
     frnmsta, hade nmligen tagit sig fr att genomlpa hela
     kretsen eller ringen av mnskliga kunskaper, och att framstlla
     det, som var mest vrt att veta, p ett sdant stt, att alla
     kunde frst det. Hrigenom utbreddes d den mest bakvnda
     uppfattning av all andlig verksamhet och frakt fr
     kristendomen i hela den franska lsevrlden runt omkring i
     Europa. I Frankrike blev denna ogudaktiga och ytliga skrift
     ansedd som en samling av all mnsklig visdom, och man kunde
     vnta, att all gudsfruktan och grundlig insikt skulle g under
     i Europa.

Gentemot dessa skarpa uttryck fr en antipati, som icke grundar sig p
insikt, och som utformats av Danmarks tv mest bermda diktare under
1800-talet, knner sig en nu levande dansk uppfordrad till ett
frdjupande i den angripna personligheten, som det varken var
Oehlenschlgers eller Grundtvigs sak att utfra.


                              FOOTNOTES:

[Footnote 1: vers av Hj. L.]

[Footnote 2: vers. av Malmstedt.]

[Footnote 3: I nsta vers omtalas Gibbon (som en tid bodde i Lausanne).]

[Footnote 4: vers. av Hj. L.]




           3. Voltaire rttsls, anonym; en alltomfattande
                                ande.


Voltaire utgick frn ett land och levde i en tidslder, dr de mest
utvecklades bildning var frfinad, men det sociala och politiska
tillstndet barbariskt. Som frfattare var han drfr rttsls. Som
satirisk diktare och reformatorisk frfattare blev han upprepade
gnger insatt i Bastiljen, och han mste hela sitt liv igenom leva i
stndig ngest fr att bli insprrad.

Den franska litteraturens mest bermda man har drfr tillbragt
jmfrelsevis endast f r av sitt liv i Paris, dr det antingen var
honom frbjudet eller alltfr farligt att vistas. Till och med d han
vid 83 rs lder, efter att icke ha sett Frankrikes huvudstad p 28
r, vgade sig dit, hade Ludvig XVI helst ltit fngsla honom, och lt
giva honom det rdet att frsvinna s fort som mjligt; ngot som
dden gjorde obehvligt.

Slunda tillbragte Voltaire sina dagar i landsflykt, antingen i
frmmande land--England, Holland, Preussen, Schweiz--eller s nra
Frankrikes grns som mjligt--Cirey, Ferney--fr att vid minsta vink
kunna fly.

Under dessa rttslsa frhllanden skrev han nstan alltid anonymt.
Men detta skyddade honom lngtifrn tillrckligt, d hans stil var
knd, och drtill ett och annat tillskrevs honom, som han icke
skrivit. Han frnekade ocks drfr i sin skerhets intresse ter och
ter sina skrifter, ljg sig hnsynslst fri frn dem, och lt ett
icke ringa antal ligga otryckta en hel mnniskolder igenom. Om de
blevo utgivna, var det sllan av honom sjlv.

Nstan alla hans skrifter blevo frbjudna att sljas. Flera av hans
vrdefullaste arbeten (t. ex. de Filosofiska breven om England) blevo
brnda av bdeln. Han arbetade visserligen rastlst, men i stndig oro
fr att bli bervad sin frihet.

Och likvl blev han ungefr frn det han uppntt 24 rs lder hyllad
som den andlige hvdingen av jordens mktigaste och mest begvade mn
och kvinnor, en kung, en kejsarinna, tidslderns aristokrater och
krigare, tnkare, diktare, vetenskapsmn.

Till slut hade han ett sdant anseende, att litteraturens yppersta,
alla lnders bsta kretsar, i honom sgo icke blott tidens mest
namnkunniga och mest inflytelserika frfattare, utan ven den
personlighet, som utgjorde sinnebilden fr frisinthet och
frdragsamhet, fr avskyn fr grymhet och fr hgsinnad humanitet; s
att en man sdan som Benjamin Franklin, som representerade icke blott
det nya Nordamerika utan ven folkfrihet, uppfinnarsnille, teoretisk
insikt och praktiskt frnuft, frde sitt barnbarn till honom och utbad
sig hans vlsignelse fr den lille gossen. Voltaire sade: God and
liberty (Gud och friheten).

Strlarna frn hans lysande ande upptnde hans tidslders mn och
kvinnor. Icke f av de mest intelligenta stodo i ljus lga av
hnfrelse. Vi se av tallsa brev till Voltaire, med vilket svrmeri
och med vilken tacksamhet de yttrat sig till honom. Typiska ro t. ex.
de frsta breven frn Fredrik den store som kronprins.

Fr de gammaldags fromma, drnst fr dem, som till varje pris hllo
p det bestende och isynnerhet fr de dumma, stod Voltaire som en
hdare och nedbrytare. Fr vidskepelsen var han en djvul. Fr
elakheten och missundsamheten var han ett freml fr hat och
hrdnackat frtal.

Men han ingav under sitt lnga liv slktled efter slktled
vertygelsen om frnuftets rtt och makt. Han var aldrig sjlv kall,
nr han trodde sig ha funnit en sanning och ansg sig bra frkunna
densamma. Den lgade i honom och han kastade ut den, n som ljuset
frn en fyrbk, n som bomben frn en mrsare, n s, som man utsnder
flyttbart ljus i form av elektriska lampor.

Som Condorcet slende har sagt, var fr honom sanningen icke en
hemlighet, som skulle viskas invigde emellan. Den var fr honom
nring, som borde meddelas frsk i form av den aptitligaste och mest
tilltalande anrttning, eller ett lkemedel, som fr att icke avvisas
borde reta gommen och smaka gott; eller som ett banr, som borde
hjas, ett krigsrop, vari man borde instmma.

Hans strsta konstverk r icke ngot av hans talrika arbeten utan
just hans eget liv.

Detta hans liv har mnga utvecklingsskeden, lngt fler n den insekts,
som frst r larv, s puppa och slutligen fjril. Ett sdant liv har
ganska fula skeden. Larven r ju ingalunda vacker. Men Voltaires liv
har det sllsynta gemensamt med fjrilen (som givit Psyke sina
vingar), att dess sista skede r det vackraste.

Voltaire var till en brjan en diktare fr de hgre samhllskretsarna,
teaterdiktare och estetiker, efter dtidens begrepp nationalpoet; blev
sedan p engelsk mark ombildad till upplysare, tankevckare, omdanare,
modig men frsiktig bekmpare av frldrad frdom och hvdvunnet
oskick. Lngre fram blir han s smningom historiker,
naturvetenskapsman, lyriker, dramatiker, romanfrfattare,
nationalekonom, filosof, agitator. Dock, han nr frst sitt livs
hjdpunkt, nr han frn att vara stridstupp blivit fltherre, frn
skmtare blivit en vis, frn hovman patriark, frn den anonymt
verkande hemlse, som flackar frn land till land, frn hov till hov,
blivit den fast bosatte slottsherren, vlgraren fr en hel trakt. D
str han som frnuftshatets och fanatismens ppna fiende,
rttfrdighetens och frdragsamhetens ofrtrutne mlsman, de
undertrycktes och misshandlades beskyddare--en gestalt, som aldrig kan
glmmas.

Satyren r (liksom i Victor Hugos dikt) frvandlad till Pan.

Voltaires anda omspnner allt. Hans sunda och praktiska frstnd
strckte sig till hlsovrd och koppympning.

Han verkade fr renlighet, freslog inrttandet av bad fr
allmnheten. Han var den frsta, som lrde folk att man icke skall
begrava inne i stderna, icke i kyrkorna, icke lta de dda sl ihjl
de levande. Och han var den frsta, som i Frankrike frordade
smittkoppympning (kokoppor blevo frst senare anvnda). Men samme man
var den frsta fransman, som icke njde sig med att uppstlla fr sig
sjlv de viktigaste andliga sprsml, utan ven modigt besvarade dem:
Var den kristna lran sann? Var den kristna kyrkan en helig och nyttig
organisation? Var den kristna lran gudomligt inspirerad och andligen
tillfredsstllande? Han svarade utan tvekan: traditionen r full av
fabler och orimligheter; kyrkan betyder en snkning frn den hedniska
forntidens hgre kulturniv; lran r ofullkomlig, dr den r som
bst, en mrk och tyrannisk vidskepelse, dr den r som smst.




             4. Frankrikes rttstillstnd var barbariskt.


Frankrike var skerligen under 1700-talet nst England det mest
upplysta land av alla. Men enligt moderna begrepp var denna upplysning
ett oerhrt barbari, lngt vrre n Rysslands i vra dagar.
Strafflagarna utgjorde ett virrvarr. Man utfrdade nya lagar utan att
upphva de gamla. Lagarna motsade varandra och voro drtill fulla av
spetsfundigheter, otydliga uttryck och omnskligheter. Nstan varje
nyck hos domaren kunde finna std och berttigande i ngon lag.
Slunda blev domarens makt oinskrnkt. Domarebefattningarna voro till
salu. Barn, som icke voro i stnd att skta sina egna angelgenheter
kunde, nyss sluppna ur skolan, komma att rda ver vuxna mnniskors
vl och ve.

La Bruyre sger i 14:de kapitlet av sin bok Les caractres: Det r
domarens plikt att utva rttfrdighet, deras yrke att smussla den
undan. Om de nd njt sig drmed!

Rttskipningens handhavare p landet sprrade in bnderna under
frevndning, att de stulit eller burit vapen, och hllo dem
fngslade, tills de betalade. Om ngon hade en domare till fiende, s
ve honom!--Fogden i Puissieux dmde en viss Carlier till tortyr, till
stegel och hjul, enbart av hat. Det hade lyckats honom att vinna en
bisittare. En prokurator Frillet ville komma t ett tegelbruk;
anklagade drfr den oskyldige garen fr mord och lt rdbrka honom.
Tv mn, som avlade vittnesbrd om garens oskuld, blevo hngda som
falska vittnen. D detta blev dagalagt och rtten dmt prokuratorn
till dden, bendade honom Ludvig XV med 10 rs frvisning--till
provinsen Bourgogne. En annan domare, som frfalskat aktstycken, blev
dmd till 15 francs bter.

La Bruyre sger med fin ironi: Det r icke alldeles omjligt, att en
man, som tnjuter hgtstendes gunst, kan frlora en rttssak.

Den gammalfranska straffprocessen var sammanfattad i Ordonnansen av r
1670. Dremot fanns ingen allmn strafflag. Domarna kunde nr som
helst grva upp en gammal, omnsklig frordning. Hur omodern den
samtidiga danska lagen av 1683 n m anses, var den dock ett lngt
bttre och humanare verk n den franska ordonnansen.

I 1700-talets Frankrike rdde nnu samma grymhet som tvhundra r
tidigare. Stegel och hjul hade under Frans den frste r 1535 infrts
frn Tyskland som vrn mot rvarband p landsvgarna och straffet var
p den tiden knappast fr hrt, d rvarna ohyggligt pinade sina
offer. Men nu var detta straff icke lngre inskrnkt till
vedergllning fr landsvgsrveri.

Man hade fem slags ddsstraff: Fyrdelning, blet, hjulet, galgen och
halshuggning. Men dessa fem skrptes och frenades, d antalet ej
motsvarade frbrytelsernas mnga arter och grader. Varje, n s
obetydlig hustjuvnad straffades helt enkelt med galgen. Man hngde t.
ex. en tjnstflicka, som stulit ett par serveter.

Det lidande, som tillfogades frbrytaren, tillfredsstllde ett krav.
Och innehavaren av detta krav var efter dtidens katolska
uppfattning--Gud. Drfr straffade icke blott den andliga, utan ven
den vrldsliga rttvisan i Guds namn. Och drfr mste frbrytaren
gra kyrkobot.

All makt vilade hos kyrkan och hos konungen.

nnu s sent som r 1780 indelar en straffrttslrd, Muyart de
Vouglans, frbrytelserna mot det krnkta, gudomliga majesttet i tre
grupper: Den frsta innefattar gudsbespottelse, ateism, trolldom,
hxeri; den andra ktteri, avfall, sekterism; den tredje helgern, d.
v. s. krnkning av kyrkor, sakramenter, gravar, krucifix,
helgonbilder.

Alltsedan upphvandet av ediktet i Nantes hade protestanterna i
Frankrike varit rttslsa. 1724 frbjd Ludvig XV franska understar
att verhuvud utva ngon annan religion n den romersk-katolska eller
samlas till ngon annan gudstjnst.

Dden p blet var straffet fr trolldom, gudsbespottelse, ktteri,
kyrkoskndning, blodskam, fadermord och homosexualitet. Den stndiga
anvndningen av tortyr gjorde varje underskning pinsam.

I frga om galrstraff var det betecknande, att detta straff, dmt p
viss tid, faktiskt var detsamma som livslngt straffarbete p
galrerna, emedan man godtyckligt kvarhll fngarna. Enr galrerna
tjnade till att frstrka Frankrikes makt p Medelhavet, gllde det
att ha en tillrcklig bemanning av roddare. D sjlvmord bland
galrslavarna blevo fr vanliga, lt man under Colbert somliga av dem,
vilkas strafftid var utlupen, slippa ls, och ifall fngarnas
slktingar voro rika, kunde det hnda, att man av malteserriddarna
kpte en turkisk slav som hans ersttare. Men regeln var fljande:

P 25-30 dubbelbnkar sutto omkring 300 roddare fastsmidda, av vilka
5-6 tillsammans rodde en ra. Nakna till midjan sutto de p den bnk,
dr de voro fastsmidda, och frn vilken de aldrig, varken sommar eller
vinter, varken natt eller dag sluppo ls. De to och sovo p bnken.
De voro drtill stndigt underkastade fngvaktarens godtycke, vilken
gick omkring bland dem med piskan i handen.

Grymmast var behandlingen av de protestanter, som efter upphvandet av
ediktet i Nantes kommo p galrerna. Den utgjorde en oavbruten tortyr.
Jean Pierre Espinas blev dmd till galrerna p livstid och tillbragte
dr halvnaken och fastsmidd 23 r, emedan han givit en protestantisk
prst kvllsmat och nattkvarter.

Litteraturen tnjt ingen rttsskerhet. Hgsta domarmakten tillhrde
formellt konungen; rtterna dmde, emedan han verltit t dem den
makt, som tillkom honom, och lagen satte ingen grns fr denna. Hans
vilja var lag och han hade rtt att bryta varje motstnd mot hans
vilja. Dr domstolarna icke kunde inskrida (emedan intet brott var
begnget), utverkade den, som hade intresse av att f ngon i
fngelse, blott ett lettre de cachet, en hemlig arresteringsorder,
underskriven av statssekreteraren och frsedd med det kungliga
sigillet. Den innehll en befallning fr personen i frga att bege sig
till statsfngelset eller i frvisning, antingen i landsflykt eller
till ett bestmt stlle inom Frankrikes grnser, som han d icke fick
lmna under viss tid, stundom 10 r. Dessa lettres de cachet
bervade sdana personer deras frihet, vilka--ssom Voltaire--icke
begtt ngot enligt lagen straffbart eller icke kunde dmas av ngon
domare. Drfr frekom ingen anklagelse och intet frhr. Fngen
frblev i fngelse eller i frvisning p obestmd tid. Han kunde icke
frsvara sig, d intet tal vckts mot honom.

Efter Damiens' attentat mot Ludvig XV blev litteraturens
rttsfrhllande genom en lag av 1757 ordnat slunda: Alla som
verbevisades om att hava frfattat eller ltit frfatta eller att
blott ha kpt skrifter, som gingo ut p att angripa religionen,
upphetsa sinnena, gra ingrepp i konungens makt eller stra statens
ordning och lugn, straffades med dden. Samma straff drabbade ven
kolportrer. n mera: Frfattare, kolportrer och utspridare av andra
trycksaker, som icke iakttogo de former, som voro freskrivna fr det
tryckta ordet, straffades med galrerna.

Ett ringa straff i jmfrelse hrmed var den gngse tillintetgrelsen
av det tryckta, som i enlighet med den allmnna klagarens krav
snderrevs och brndes av bdeln.

Det r ingen ringa ra att hava sktt oppositionen mot ett sdant
rttstillstnd.

Voltaires strid fr reform av straffrtten r mittpunkten i den
rrelse, som under sista hlften av 1700-talet reste sig mot den gamla
straffrtten och som ledde till dess fullstndiga sammanstrtande
under revolutionen. Frst genom Voltaire fick denna rrelse fart. Som
verallt, dr det gllde att frklara medeltidens frldrade former
krig, upphvde han sig ven hr till anfrare.

Var och en som skrev mot det gamla rttsvsendet, skte anknytning
till Voltaire och skte vinna samfrstnd med honom. Var och en, som
blev undertryckt genom detta rttsvsens strnghet eller genom de
rttsvillfarelser, som hrrrde drifrn, sg i honom sin beskyddare
och rddare. Under det decennium, som ligger mellan hans dd och
revolutionens utbrott, verkade de lrdomar han frkunnat mktigt
vidare och om ocks under detta decennium dess energi tillvxer, s
kas icke dess omfattning. Man hller sig till de fordringar Voltaire
uppstllt. Alla trdar lpa hr ut frn honom och fra tillbaka till
honom.

Ty genom talrika verk, ngra hundrade flygskrifter, tiotusen brev
pverkar han de hgre stnden i alla civiliserade lnder, det andliga
ingalunda uteslutet; vidare furstar och furstinnor, kungars
gunstlingar och lskarinnor, kardinaler och abber, fltmarskalkar och
officerare och frst och sist hela det skrivande folk, som vxer upp
efter honom, som lr av honom, som n bekmpar honom, n frigr sig
ifrn honom, men som till slut fortstter hans verk, till och med
under oenighet med honom.

Diderot, som vl r den strste av hans efterfljare, och som ofta
blev illa berrd av hans begrnsning som deist och av ensidigheten i
hans goda smak, skrev under en sdan misstmning, att de alla voro
skyldiga honom s ondligt mycket, att vad han n mtte sga eller
gra, som vckte deras misshag eller motsgelse, allt mste frltas
honom och glmmas, i betraktande av deras omtliga tacksamhetsskuld
till honom.




           5. Zeus och Scapin. Voltaires verk en orkester.


Voltaire var icke skapt av det mne, varav det utbildas vad som
Paludan-Mller i inledningen till Adam Homo har kallat de blotte
Helte med de bare Struber.

Han r p samma gng gudomlig och sklmaktig, Zeus och Scapin. Innerst
i honom bor en skmtare. Till och med nr han r som djupast
allvarlig, r all svulst, ja allt patos honom fjrran. Han kan skra
tnderna av frbittring, men han deklamerar aldrig (i eget namn). Han
dundrar icke, han hnar. Litteraturen, som frut varit en konst, blev
fr honom ett vapen. Och han gr bruk av sitt vapen, det drpande
hnet. Han var p stt och vis en mycket klok och frsiktig man, han
var--som John Morley sagt om honom--fr klok, fr att ngonsin kasta
bort sin skld. Men han knde, att om hans svrd en gng var draget,
kunde han aldrig mera, s lnge han nnu var i livet, sticka det i
skidan. Han kastade icke, (som Horatius Cocles) bort sin skld, utan
skidan till sitt svrd. Hans samtida blevo upprrda intill mrg och
ben, nr de sgo denna klingas blixtsnabba rrelser och hrde den susa
i luften.

S regirig Voltaire n var och s mycket han n hjde sig ver sitt
stnd, frstod han icke att som frfattare hvda sin personlighet. Han
hade frn frsta brjan litterra angripare och fiender. Han svarade
dem alltfr ofta, ja n mer, han slppte dem aldrig ur sikte; han
fortsatte att p ett trttande, fr nutidens mnniskor olidligt stt
fkta mot dem. Han har mot sin vilja meddelat dem alla sin oddlighet.
Deras namn terkommer som omkvde p flera hundrade stllen i hans
livsverk, dr man skulle tro honom vara sysselsatt med allting annat
n med dem.

Hans sjlvhvdelse antog sledes icke aristokratiska former. Stndigt
hetsad och utmanad kunde han med sitt retliga nervsystem, sitt
verknsliga temperament och sin stridslystna instinkt aldrig besluta
sig fr att lta sina motstndare behlla sista ordet. Han skte och
fick bestndigt hmnd, var alltid krigare och som krigare obarmhrtig,
stundom grym. Hans angripare voro visserligen i regeln bde
illasinnade och mindervrdiga, tarvliga och missundsamma; de ville
komma sig upp, vinna rykte och stlla sig in hos de kyrkliga
maktgande genom att verfalla honom, n frn ett bakhll, n frn ett
annat; somliga voro helt enkelt hgmodiga, klerikala pedanter. Men
deras angrepp vckte hos honom en sdan frbittring, att han ofta i
sin strid med dem glmde sin kamp fr ordets frihet och yrkade p
Bastiljen, fngelse i Fort l'Evque, galrerna fr dem; ja han
lyckades f en av dem fr ngon tid insatt i Bastiljen till straff fr
smdeskriveri.

Hur lngt han n var fre sin tid och dess frdomar, delade han likvl
tskilliga av dessa frdomar. ter och ter lter han, ehuru sjlv av
borgerligt stnd, sina fiender hra, av hur ringa brd de voro; och
han r ingalunda s noga med sanningen, nr det gller att gra dem
ljliga och utstta dem fr ringaktning.

Rttslsheten i Frankrike hade hos honom stadkommit den vanan, att
frnsga sig frfattarskapet till sina verk--han har frnsagt sig i
det nrmaste alla sina arbeten med undantag av Henriaden och dikten om
slaget vid Fontenoy--och denna vana hade den ogynnsamma inverkan p
hans vsen, att han kom till att anse en lgn som ett i allmnhet
fullt berttigat ndvrn. Icke ens under sina sista levnadsr
betraktade han sannfrdighet i vad han sade eller gjorde till sitt
frsvar som en plikt.

Han skrev den 19 sept. 1764 till D'Alembert angende le Dictionnaire
philosophique (Den filosofiska ordboken): S snart den minsta fara r
frhanden, ber jag vnligen att bli underrttad drom, p det jag m
kunna frnsga mig arbetet i alla offentliga blad med min sedvanliga
troskyldighet och oskuld.

Denna brist i hans karaktr frringade hos hans samtida aktningen fr
honom. Men ven om hans genius under hans levande liv icke hade
alldeles rak rygg utan snarare en liten puckel, s var dock denna
blott det fula fodralet till hans vingar.

Han var drfr trots allt enligt dtidens yppersta mns och kvinnors
uppfattning frvisso en Zeus, vars olympiska hrprydnad, vars
ambrosiska lockar enligt tidens stil utgjordes av en peruk. Men om han
avtog peruken, s satt han dr, ssom Houdons underbara staty av
honom, nnu mer verlgsen, emedan det sjlfulla huvudet blev
tydligare synligt i alla sina konturer, en dominerande centralgestalt.

Det var hos honom, liksom ett halvt rhundrade efter hans dd hos
Heine, ngot av tigerns lust att riva snder den som retar honom, i
frening med skrattfgelns tonrikedom och gasellens grace.

Han hade emellertid den vackra egenskapen, att, till och med nr han
var som mest uppbragt och utslungade hotelser mot en eller annan
avundsman, behvdes det blott, att denne kom i nd eller vdjade till
hans hjrta, fr att han med ens skulle sl om. Liksom han lt blidka
sig och vinnas av fadern till en man, som skulle straffas fr det han
slt smdeskrifter mot honom, s var han ocks villig att ppna sin
famn fr Jean Jacques Rousseau, d ett (fr resten falskt) rykte
omtalades fr honom, att denne, som nyss utgivit sina Lettres de la
montagne (Brev frn berget) mot honom, nu tydde sig till Ferney.

Voltaires verk r en orkester, dr den poetiska intelligensen innehar
frsta stmman, den genialitet, som grundlgger kulturhistorien, den
andra. De utfra melodien; hatet till grymhet och frdom utgr den
vriga instrumenteringen; den personliga polemiken r blott
piccola fljten.

Bolingbroke sade om Marlborough: Han var en s stor man, att jag har
glmt hans laster.--Historikern fr tyvrr icke g s tillvga.




         6. Voltaire och naturvetenskapen. Naturvetenskaplig
                          syn p historien.


Voltaire har sitt fotfste i Frankrikes klassiska 1600-tal. Han tror
p detta rhundrades litterra och politiska storhet; han hyllar i
allt vsentligt dess smak. Det r till och med verraskande, hur mnga
rester det r kvar hos Voltaire av 1600-talets nstan sinnessjuka
kunga-och adelsdyrkan. Det klassiska kungadmet och dess aristokrati
vilade p den frestllningen, att ett fullkomlighetens tillstnd var
uppntt. Krav p frndring mste d uppfattas som frckt uppror mot
den gudomligt kungliga vrldsordningen. Denna uppfattning hade sin
majesttiska versteprst i Bossuet.

Aktuella mnen voro p den tiden frfattarna frmenta. Efter Ludvig
XIV:s dd dremot rra sig alla samtal bde om tillvarons och om
dagens stora frgor: man talar om religion och historia, politik och
finanser, krig och diplomati, icke blott som frut om den sista
tragedien och den sista romanen.

Voltaire gr stilen; den var del men akademisk, levande och muntlig,
han ger det flyktiga, muntliga ordet relief och varaktig prgel.

Voltaire frstod vad som i det beundrade sjuttonde rhundradet skulle
komma att fngsla eftervrldens blickar. Det var frvisso icke det,
som mest sysselsatte samtiden: Ludvig XIV:s elegans, hans aptit, hans
vxlande lskarinnor, hans omvndelse till upprrande intolerans, hans
plundrande generaler, hans fistel. Ehuru Voltaire r alltfr svag fr
den glans, som omgav konungens person, var det litteraturen, som han i
denna tidslder satte mest vrde p: Racine, Molire och Boileau,
Corneille och Lafontaine; dock allra mest den icke franske man, som
under ppletrdet i Woolsthorpe och senare under almarna i Cambridge
utformade den moderna civilisation, som Kopernicus, Tycho Brahe,
Kepler och Galilei hade grundlagt: Isaac Newton.

D under 1800-talets frsta hlft Voltaire blivit freml fr allmn
ringaktning, d hans poesi ansgs frldrad och hans kritik inskrnkt,
anfrde man stndigt och jmt utanfr Frankrike hans nedsttande ord
om Shakespeare i brevet till Franska akademien. Man nmnde icke, att
detta r ett brev frn hans 82:dra r och uttryck fr en ldrings
envishet och avundsjuka. Man framhll aldrig, att det dock icke var
ngon annan n Voltaire, som i sin ungdom infrt Shakespeare i
Frankrike, som versatt och bearbetat honom. Trots dess hetsiga
verdrifter, motsvarar detta brev i Voltaires liv i grund och botten
alldeles det, som i Goethes liv hans lderdoms avhandling Shakespeare
und kein Ende (Shakespeare och ingen nda p Shakespeare) betyder. Och
ingenting gjorde Voltaire s populr i Frankrike som detta brev.

Shakespeare kunde Voltaire kritisera. Fr Newton bjde han sig
obetingat. Voltaire var i Frankrike den frste, som intogs av
hnfrelse fr Newton och som klargjorde hans betydelse, liksom han
verhuvud var den frste som begrep vilken omvlvning den nyvaknande
naturvetenskapen innebar.

I undrets stlle satte han lagen. Och fr naturvetenskapens sol
frskingrades spken och andar. Naturvetenskapen slckte de bl, varp
kttare, judar och hxor blevo levande brnda. Den sprngde de
sinnessjukas och negrernas bojor. Den ervrade jorden p annat och
grundligare stt, n ngon romersk kejsare eller ngon hunnerkonung
frmtt. Men frgar man, var forskaren i Europas sknlitteratur frst
stter p den naturvetenskapliga grundskdningen, s lyder svaret,
till och med frn naturvetenskapsmnnens lppar (frn en Du Bois
Reymond): Hos Voltaire.

Frankrike stod p Voltaires tid i frga om naturvetenskaperna hundrade
r efter England. r 1686, d Newton frelade Royal Society sina
Principia mathematica, utvecklade Voltaires frtjnstfulle fregngare
Fontenelle i sina bermda samtal La pluralit des mondes (Vrldarnas
mngtalighet) Cartesius' virvellra, som Newton gjort slut p. nnu
tjugufyra r senare frsvarade Fontenelle denna lra i ett minnestal
ver Newton. Den behrskade i Frankrike Versailles och Paris,
akademikerna och jesuiterna, som hade undervisningen i sin hand.

Hur stora resultat n Cartesius hade ntt i matematiken och i den rena
filosofin, i fysiken hade han blott stadkommit gissningar, gripna ur
luften, om tyngdens orsaker, om ljusets natur, om ebb och flod.
Magnetens verksamhet frklarade han ur skruvformiga molekylers
virvelrrelser.

Voltaire skrev sina Elments de la philosophie de Newton (Elementen av
Newtons filosofi)--som icke utgra ett utdrag ur Newtons verk, utan en
sjlvstndig utveckling av hans upptckter i optik och astronomi.
Kanslern d'Aguesseau vgrade tillstnd att trycka boken. Den kom ut i
Holland. Voltaire ervrade hovet och adeln, damerna och abberna frn
Fontenelle, fattliggjorde de nya iderna om tyngdlagen, om
ljusstrlarnas brytning, avlgsnade massor av villfarelser och banade
slunda vg fr D'Alembert och Lavoisier.

Han hade som naturvetenskapsman skrare blick fr vissa
naturfreteelsers vsen n sjlva Raumur och Euler och var i sina
aningar och frmodanden lngt fre sin tid, fast han blev hmmad i sin
forskning genom kemins dtida lga stndpunkt och genom omjligheten
av att noggrant kunna mta och vga krafter och vikter. Han hjde sig
med full sjlvstndighet ver de naturvetenskapliga och metafysiska
villfarelser, som p hans tid uppburos av de strsta namn (som
Cartesius och Leibnitz). Det sunda mnniskofrstndet, som hos honom
var s utvecklat att det blev till geni, satte honom i stnd att
genomskda och skingra hjrnspken och i stllet bygga p
erfarenheten.

Hans begrnsning rjer sig ven p naturvetenskapens omrde dr,
varest det sunda mnniskofrstndet ven i sin hgsta utveckling icke
rcker till. Han kunde d och d hja sig ver sjlva Buffon, nr
denne hngav sig t tron p en fantastisk uravling, och Voltaire
utste sitt hn ver den fregivna maskart, som skulle genom
sjlvalstring uppst ur mjl och kttsaft. Men med sin alltfr stora
bjelse att anse det omedelbart sjlvklara, det ptagliga, ssom det
enda trovrdiga, kom han att betrakta frsteningarna som tillflliga
bildningar, ehuru redan renssansens genialiske krukomakare, Bernard
de Palissy, hade frsttt deras verkliga natur. Och i sin i och fr
sig berttigade otro i frga om bibelns syndaflodsmyt, som man ville
bevisa genom de p berg funna skalen av musslor underknde han den
riktiga, geologiska uppfattning, som Goethe lngre fram fann s
naturlig. I stllet hade han i skarp motsats mot Goethe ppen blick
fr Newtons matematiska fysik, och tillgnade sig den induktiva
forskningsmetoden.

I ett stort antal fall, dr Voltaire drog det rtta i tvivelsml,
berodde detta endast drp, att det fr att vederlgga hans
invndningar krvdes nnu ett rhundrade av de mest djupgende
forskningar; som t. ex. nr han frkastade lran om energiens
ofrstrbarhet, enr vid oelastiska kroppars sammansttning kraft gr
frlorad och emedan hos djuren uppstr kraft. S var ocks hans samtid
och han sjlv sysselsatt med det sprsmlet, varifrn kraften kom, nr
det av en gnista uppstod en brand.

Voltaire hade i Cirey fysiska apparater och dtidens kemiska
hjlpmedel, laboratorium och mrkrum. Han var den frste, som utfrde
ett av Newton antytt, icke oviktigt optiskt frsk. Han stod genom sin
iakttagelse, att om man blandar lika viktmngder av olika vtskor med
olika temperatur, s erhller blandningen icke medeltemperaturen
mellan de olika vtskornas temperaturer, vid trskeln till upptckten
av kropparnas specifika vrme.

Och han hade blott behvt fullflja sina tankar om metallernas
frkalkning och luftens sammansatta natur en smula lngre fr att
upptcka syret och syrsttningen, upptckter som frst gjordes av
Scheele r 1774, fullt 24 r senare. Drfr ha ocks 1800-talets
naturvetenskapsmn uttalat den strsta aktning fr Voltaires kemiska
forskningar.

Det var naturvetenskapen, som satte honom i stnd att dagalgga
skillnaden mellan dtidens krigshistoria och den kulturhistoria, som
han skapade. I hundratal av hans kritiska frsk och brev framtrder
den naturvetenskapliga grundtanken, uttalad med kckhet och klarhet.
Som historiker och poet sg han, tack vare sin andes smidighet,
hndelserna msom frn den allmnna jordiska synpunkten (som i Karl
den tolftes historia), msom frn den verjordiska, frn vilken
jorden tar sig ut som ett klot bland de andra (som t. ex. hans Essai
sur les moeurs och i Micromgas).

En historieforskning, grundad p naturvetenskap som Voltaires, visar
ynkligheten av mnsklighetens hittillsvarande krigshistoria, referatet
om den eviga striden om ngra remsor land, och mindervrdigheten av
dess kyrkohistoria, denna sorgliga berttelse om mnsklighetens
feberdrmmar angende hgre vsendens vistelseort och uppenbaringar,
vilket allt smyckas med namnet religion.

Sedan Erasmus' tid hade ingen hatat och avskytt krig s som Voltaire.

Han har berttat oss de omstndigheter, som ledde honom till
historiens filosofi. Madame du Chtelet sade en dag till honom, att
hon (som var framstende i matematik och fysik) hade en verklig
motvilja fr historia. Vad har jag, en fransk kvinna, som lever p
min landtegendom, fr nytta av att veta, att Egil fljde efter Hkan i
Sverige, eller att Ottoman var en son av Ortozul i Turkiet? Jag har
med nje lst grekernas och romarnas historia, som erbjd mig stora,
fngslande bilder. Men jag har aldrig varit i stnd att lsa ngot
modernt folks historia till slut: Massor av sm tilldragelser utan
sammanhang, en mngd fltslag, som ingenting betyda.

Voltaire svarade, att historien knappast skulle medfra tidsfrlust,
om man skar bort alla de enskildheter, som ro s trkiga och otroliga
och hll fast vid de stora drag, som dessa detaljer dlja. Dessa drag
skulle d mla sedernas tillstnd; det frra kaos skulle frvandlas
till en mlning, och vi skulle i stllet fr en brokig mngd av namn,
rtal och fabler, f sjlva mnniskoandens historia.

Fr honom voro lagar, konst, litteratur, seder historiens
huvudfreml; de detaljer ter, som icke leda till ngot, fann han
vara blott en ondig ballast, som br avlgsnas. Slunda blev han den
moderna kulturhistoriens skapare.




                       7. Voltaire som diktare.


Det var icke som historiker utan som diktare Voltaire tnjt det
strsta anseendet i sin samtid. Hans frmga att skriva vers var
medfdd; han skrev ypperlig vers redan som gosse och fortsatte drmed
nnu som ldring. Ingen har vertrffat honom i den huvuddygd hos
skriftstllaren, som kallas fyndighet, varken p vers eller prosa. Men
det r i hans bsta vers dessutom en viss intagande melodi, som
varslar om den, som hundrade r senare hos Lamartine vann mnniskornas
hjrtan.

Samtiden verskattade Voltaire som diktare. Fr Fredrik den store
liksom fr Katarina den andra var han som epiker strre n Homer och
fullt jmbrdig med Virgilius och Ariosto. Numera rkna vi icke med
honom som episk diktare. Som lyriker sattes han av samtiden i jmbredd
med Horatius, med vilken han dock icke kan jmfras. Det r hans
korta, epigrammatiska dikter, som vi i vra dagar skatta hgst. Dessa
och hans sm filosofiska romaner, hans kvicka och fantastiska
sklmerier i berttande form, i samtalsform och i brevform ro som
konstverk det mest fullndade han frambragt och det som skall leva.

Candide torde vara oddlig genom sin intensiva och genomfrda drift
med Popes och Leibnitz' obegrnsade beltenhet med vrldsordningen och
sin verddigt uppsluppna skildring av, hur det p denna jord gr den
tillitsfulle och trosvisse.

Som tragiker och verhuvud som dramatisk frfattare bildar Voltaire i
franska litteraturen vergngen frn Racine till Victor Hugo. Hans
skdespel bli, sedan han lmnat sin ungdoms tragedier bakom sig, mer
och mer vltaliga melodramer som Victor Hugos, endast i klassisk stil.
Hur stor n Voltaires komiska frmga var, vilken verddig rikedom
p kvickhet han n gde utanfr scenen, saknade han dock som
komedifrfattare verklig begvning och han har icke frambragt ett enda
lustspel, som str vid lag. Den som vill njuta hans kvickhet, som
endast kan jmfras med jordens allra kvickaste mns, och som
vertrffas av ingens, br icke ska den i hans arbeten fr teatern.

Horace Walpole har sagt: Vrlden r en komedi fr den som tnker, en
tragedi fr den som knner.

Som Voltaire bde tnkte och knde, var han n satirisk gentemot
lghet och ljlighet, n skrckslagen infr den tyranniska fanatismens
frbrytelser.

Han var den hnsynslse och ofrsynte hnaren med den djvulska
kvickheten, som frvandlade sig till ljusets ngel, sjlva den store
Lucifer. Och som sdan ingav han vrdnad till och med hos fga
knsliga mn och kvinnor.

D Katarina av Ryssland betrdde det rum i Petersburg, dr man
uppstllt Voltaires bcker, som hon efter hans dd hade kpt, bugade
hon sig djupt infr hans portrtt och sade till Voltaires sekreterare,
Vagnire: Denne man har jag att tacka fr allt vad jag vet och allt
vad jag r.

Till hertigen av Ligne sade hon ngra r senare: Jag har velat dra
nytta av edra begvade mn p -istes (encyklopedisterna); jag har
prvat dem; jag har ltit dem komma hit, har emellant brevvxlat med
dem; de ha trkat ut mig och de ha icke frsttt mig. Dr var endast
min gode beskyddare, Voltaire. Vet ni, att det r han, som bragt mig
p modet. Han har rikligt belnat mig genom det nje jag haft av att
lsa honom och han har lrt mig ofantligt mycket, under det han roade
mig.

Fr henne var Voltaire bermmets utdelare, sjlva Famas basun.




             8. Voltaire och Luther. Voltaire och Faust.


Voltaire var visserligen icke stor som Michelangelo eller djup som
Spinoza eller mnniskoskapare som Molire.

Men jmfr honom med Luther! Luther r n i dag tilldragande genom sin
urkraftiga natur, sin kta folklighet och sin ursprungliga strvan
efter att finna sanningen. Han var och frblev dock vidskeplig som en
munk eller bonde. Voltaire var p tskilliga punkter begrnsad, men
frn vidskepelse var han fri. Luther var med ndvndighet ofrdragsam
och blev det allt mer och mer. Voltaire var trots sin reformatoriska
lidelse, som icke stod tillbaka fr Luthers, toleransens store
frkunnare. Luther hade med all sin fordran p naturens rtt gentemot
naturstridig, katolsk askes intet begrepp om naturvetenskap. Voltaire
var en naturforskare av rang, som ndde s lngt det i hans tidslder
var mjligt.

I jmfrelse med det inflytande Voltaire utvat, stadkom det, som
utgick frn Luther, vl ett djupare uppror i sinnena, men det var
inskrnkt och inskrnkande. Luther _har_ frigjort. Voltaire frigr
nnu.

Fr den allmnna meningen str han den dag i dag r som den store
hnaren. Under den senare hlften av hans liv sg redan hans samtid
annorlunda p honom. Grevinnan de Genlis, vilken som ivrig katolik
hyste djup ovilja mot Voltaire, men dock liksom hela vrlden beskte
honom i Ferney, skrev om honom: Hans portrtter och byster likna
honom frtrffligt; men ingen konstnr har tergivit hans gon. Jag
vntade att finna dem strlande och fulla av eld--och de hade
verkligen den mest sjlfulla blick jag ngonsin sett. Men det var p
samma gng ngot sammetsmjukt hos dem--en obeskrivlig blidhet.

Samma dam skrev sedan hon sett anlggningarna vid Ferney: Han r hr
strre n i sina bcker; ty man iakttar verallt en genialisk godhet.
Och man kan icke tnka sig, att samma hand, som skrivit s mycket
ogudaktigt, falskt och styggt, utrttat s mycket delt, frstndigt
och nyttigt. Han visade oss frmlingar sin by, underrttade oss
enkelt och naturligt om allt, som han uppfrt och satt i verket, och
syntes dock ingalunda bermma sig drav. Jag knner ingen, som vore i
stnd till detsamma.

r det inte mrkvrdigt, att Voltaire slutar, ssom Goethes Faust 70
r senare drmmer om att sluta, som den store herre, som utbreder
vlsignelse t alla hll till innebyggarna i en fri och lycklig
koloni, som han sjlv har anlagt?

Nr man str i foyern till Thtre franais, i detta rum, som under
ngra rhundraden varit en av det andliga Europas brnnpunkter, s ser
man alla Frankrikes strre och mindre dramaturger lngs vggarna i
ypperliga byster, en hel andens hr i marmor. Men i den frsta stora
salen i mitten, ovanfr den spegel, vid vilken Corneilles och Molires
byster st, r dr en enda, allt behrskande staty, Houdons bermda
bildstod av den sittande Voltaire, som hjer sig ver alla bysterna
med detta obeskrivliga leende och denna kloka hand, med dess grepp om
stolskarmen.

Detta var visserligen icke mannens stllning i levande livet. Han var
faktiskt hela sitt liv igenom frvist frn Paris, lika avskydd av
Ludvig XVI som han varit av Ludvig XV; och d han under sitt besk dog
i Paris, var det omjligt att erhlla tillstnd att begrava honom dr.
Han hade alltid hyst fruktan fr att hans lik skulle kastas i
rackarens grop. I hans ungdom, d prsterskapet nekade hans nra
vninna, den skna och dla skdespelerskan Adrienne Lecouvreur, en
grav, hade han skrivit de bermda raderna:[5]

    Ack, skall jag alltid se mitt stackars arma land,
    som ej vet, vad det vill, vad det beundrar sknda,
    och sed och lag alltjmt emot varandra vnda
    och franska lynnet snrjt av vldsmakt utan nda
    vidskeplig frdoms band?

D han dog, nekades ocks honom en grav, och det
lilla, avmagrade liket undgick att genast bli kastat i en
eller annan grop endast drigenom, att hans systerson i
djupaste hemlighet lt fra det till klostret Sceslires i
Champagne, dr man genom verrumpling och oskyldigt
bedrgeri lyckades dlja den enkla kistan i en kllare, och
dr priorn sedermera fick sitt avsked, emedan han givit
den en plats.

Dr stod kistan utan inskrift i tretton r. S infrdes i
juli 1791 under revolutionen sarkofagen, dragen av tolv
vita hstar, hgtidligt i Paris. Den blev mottagen med en
hyllning, som Paris varken frr eller senare bevisat ngon
kungs eller kejsares. D Napoleons kista ett halvt rhundrade
senare frdes hem frn S:t Helena, var hnfrelsen
icke p lngt nr s stor.

Men r 1814 brt sig en flock unga reaktionrer in i
Pantheon, ppnade kistan, stoppade Voltaires benkotor i en
sck, krde dem i dimma och mrker till en avskrdesplats
och grvde ned dem, s att man sedan aldrig kunnat
finna dem.

P avskrdesplatsen hamnade sledes till slut de kroppsliga
kvarlevorna av den man, som fr sin samtid lnge
stod som dess strsta ande, som under revolutionstiden
betraktades som mer n en halvgud, och som eftervrlden
anser tillhra icke blott litteraturhistorien utan vrldshistorien.


                              FOOTNOTES:

[Footnote 5: vers. av Hj. L.]


Av Verdandis Smskrifter hava hittills utkommit =261 hften=.

Varje hfte kostar 1 kr.


     1. =Om mnniskans ursprung= av lektor _G. Adlers_. 1888. 5:e
     uppl. 18.

      2. =I vr befolkningsfrga= av prof. _Hjalmar hrvall_. 1917.

      3. =Koranen, Muhammedanernas bibel=, av prof. _H. Almkvist_.
      4:e uppl. 18.

      4. =Nutidens arbetsstt= av byringenjr _Karl af Geijerstam_.
      3:e uppl. 07.

      5. =Om verlggningar och beslut=, en hjlpreda, av _Axel
      Svenson_. 13:e uppl. 19.

      6. =Istiden= av prof. _A. G. Hgbom_. 5:e uppl. 19.

      7. =Lars Johan Hierta= av bibliotekarien _Harald Wieselgren_.
      2:a uppl. 08.

      8. =Skolans stllning till religionsundervisningen i Sverge
      och andra lnder= av _Anna Whitlock_. 2:a uppl. 06.

      9. =Skatterna till staten= av red. _Harald Sohlman_. 2:a uppl.
      03.

      10. =Frn mnniskoslktets barndom= av _Ellen Key_. 4:e uppl.
      20.

      11. =Den industriella arbetarfrgan= av _Gustaf Sisteen_. 89.
      2:a uppl. 04.

      12. =Husdjurens sktsel= av folkhgskollraren _J. F.
      Hallenborg_. 3:e uppl. 13.

      13. =Tillstndet i Frankrike fre revolutionen 1789= av _O. v.
      Zweigbergk_. 4:e uppl. 14.

      14. _Voltaire och hans strid mot frdomarna i religion och
      samhlle_ av _Hellen Lindgren_. 4:e uppl. 15.

      15. =Om tanke- och yttrandefrihet= av _John Stuart Mill_.
      vers. av prof. Hj. ~hrvall~. 4:e uppl. 14.

      16. =Jorden och solsystemet= av prof. _Karl Bohlin_. 4:e uppl.
      14.

      17. =Om pngar= av bankfullmktig _E. Meyer_. vers. och
      bearb. av bankdir. ~Johan Lilliehk~. 2:a uppl. 02.

      18. =Giordano Bruno=, en tankefrihetens martyr, av _Joh.
      Bergman_. 3:e uppl. 07.

      19. =Syndafloden=, efter Edv. Suess, av prof. _Gunnar
      Andersson_. 3:e uppl. 08.

      20. =Den politiska rstrtten= av fil. dr _David Bergstrm_.
      90. 6:e uppl. 05.

      21. =Frgernas betydelse i djur- och vxtvrlden= av _G.
      Steffen_. 2:a uppl. 05.

      22. =Den stora franska revolutionen= av red. _O. v.
      Zweigbergk_. 4:e uppl. 15.

      23. =Om frebyggande av eldfara och om eldslckning= av _E.
      Wavrinsky_.

      24. =Karl Ivarsson och lantmannapartiet= av litteratr _Emil
      Svensn_.

      25. =Huru bra mejerierna betala mjlken?= av _K. F. Lundin_.

      26. =Folkbildningspolitikern Adolf Diesterweg= av _Fridtjuv
      Berg_.

      27. =Socialdemokratin=, _dess uppkomst och utveckling_, av
      _Ax. Danielsson_. I. 2:a uppl. redig. av _Hj. Branting_. 09.

      28. =Socialdemokratin=, _dess uppkomst och utveckling_, av
      _Ax. Danielsson_. II. 2:a uppl. redig. av _Hj. Branting_. 09.

      29. =Frsamlingsrtten= av v. hradshvding _Karl Staaff_. 91.
      2:a uppl. 06.

      30. =Sprket, dess liv och ursprung= av fil. dr _Karl
      Ljungstedt_. 3:e uppl. 20.

      31. =Likbrnning eller begravning?= av ingenjr _Per Lindell_.
      3:e uppl. 08.

      32. =Slumpen.= Ngot om sannolikhetsberkn. av fil. dr _I.
      Damm_. 2:a uppl. 10.

      33. =Normalarbetsdagen= av prof. _Gust. F. Steffen_. 2:a uppl.
      07.

      34. =Finland= av bibliotekarien _Harald Wieselgren_. Med
      karta. 2:a uppl. 08.

      35. =Moralens utveckling= av _E. Key_. 3:e uppl. 11.

      36. =Om rttstavningen= av _E. H. Lind_. 2:a uppl. 17.

      37. =Irland och Parnell= av _O. W. lund_.

      38. =Om testamente= av juris kand. _Bernt E. Drakenberg_. 92.
      2:a uppl. 07.

      39. =Konstgjorda gdselmnen= av agronom _G. Berglund_.

      40. =Industrin och kvinnofrgan= av vering. _S. A. Andre_.
      2:a uppl. 08.

      41. =Elden= av doc. _Wilhelm Palmr_. 2:a uppl. 12.

      42. =Rttskrivningens grunder= av prof. _Adolf Noreen_. 2:a
      uppl. 20.

      43. =Kolumbus= _och upptckandet av Amerika_ av prof. _Karl
      Ahlenius_. 2:a uppl. 13.

      44. =Robert Burns= av _Gust. Frding_. 2:a uppl. 10.

      45. =Socialismen= av _Hj. Branting_. 3:e uppl. 08.

      46. =Modersmlet= _och dess utvecklingsskeden_ av _K.
      Ljungstedt_. 93. 4:e uppl. 20.

      47. =Den svenska nykterhetsrrelsen= av prof. _Joh. Bergman_.
      3:e uppl. 05.

      48. =Kulturkampen mellan semiter och indoeuroper= av doc.
      _K. L. Tallqvist_.

      49. =Fredsrrelsen= av _Anna B. Wicksell_. 2:a uppl. 12.

      50. =Billigare jrnvgsresor= av _K. Trotsig_. 94.

      51. =Husdjurens yttre sjukdomar och deras behandling= av _J.
      Vennerholm_. 2:a uppl. 13.

      52. =Vxternas skyddsmedel emot yttervrlden= av prof. _B.
      Lidforss_. 2:a uppl. 09.

      53. =Almanackan och tiderkningen= av prof. _C. V. L.
      Charlier_. 2:a uppl. 11.

      54. =Om naturkrafternas vxelverkan= av _Helmholtz_. 95. 3:e
      uppl. 20. vers. av _Hj. hrvall_.

      55. =Individualism och socialism= av _Ellen Key_. 3:e uppl.
      10.

      56. =Progressiv beskattning= av prof. _K. Wicksell_. 2:a uppl.
      03.

      57. =Slaveriet i antiken= av prof. _Joh. Bergman_. 96. 2:a
      uppl. 05.

      58. =Hxeriet och hxeriprocesserna= av med. dr _A. Nystrm_.
      2:a uppl. 07.

      59. =Om psykisk uttrttning= av prof. _Hj. hrvall_. 3:e uppl.
      06.

      60. =Norge= av _Harald Wieselgren_.

      61. =Folkundervisningens anpassning till den moderna kulturen=
      av lraren _M. Ohlsson-Hrle_. 2:a uppl. 09.

      62. =Hur den svenska folkskolan kom till= av fil. d:r _Karl
      Linge_. 97.

      63. =Om tobak= av _C. G. Santesson_. 2:a uppl. 08.

      64. =Vra torvmossar= av prof. _R. Sernander_. 3:e uppl. 16.

      65. =Om naturvetenskapernas betydelse fr vrldsskdningen=
      av _Karl af Geijerstam_. 2:a uppl. 04.

      66. =Om sjukdomar hos sdesslag= av lekter _Karl Starbck_.
      2:a uppl. 09.

      67. =Bildning= av _Ellen Key_. 5:e uppl. 19.

      68. =Astronomi och kultur= av prof. _C. V. L. Charlier_. 2:a
      uppl. 06.

      69. =Sverges inre tillstnd under Karl XII= av _Hugo Larsson_.
      2:a uppl. 07.

      70. =Bergens uppkomst= av prof. _Carl Wiman_. Med 22 fig. 3:e
      uppl. 13.

      71. =Spanien och Kuba= av _E. Svensn_. 98.

      72. =Om Norrlands nringar= av prof. _A. G. Hgbom_. 2:a uppl.
      08.

      73. =Frfalskningar av nrings- och njutningsmedel= av _John
      Landin_. 2:a uppl. 11.

      74. =Gladstone= av _Gustaf Sisteen_. 99. 2:a uppl. 10.

      75. =Om skidor och skidlpning= av prof. _L. A. Jgerskild_.
      2:a illustr. uppl. 04.

      76. =Om insjfisket och insjfiskaren= av _Carl Cederstrm_.
      2:a uppl. 10.

      77. =Sknhet fr alla= av _Ellen Key_. 5:e uppl. 13.

      78. =Om arbetarnas konsumtionsfreningar= av _G. H. v. Kock_.
      2:a uppl. 02.

      79. =Ngra ord om Berzelius= av prof. _H. G. Sderbaum_. 2:a
      uppl. 15.

      80. =Om stjrnornas natur= av fil. dr _N. V. E. Nordenmark_.
      2:a uppl. 10.

      81. =Olika slag av fortplantning inom djurriket= av _L. A.
      Jgerskild_. 2:a uppl. 08.

      82. =Om lapparna i Sverge= av prof. _K. B. Wiklund_. 2:a uppl.
      10.

      83. =Vad br Pettersson kalla sig?= En bok om slktnamn av _K.
      Trotzig_. 2:a uppl. 09.

      84. =Renlighet och frisk luft= av prof. _Hjalmar hrvall_. 3:e
      uppl. 09.

      85. =Om skogsodling= av _G. v. Paykull_.

      86. =Sagoskalden Hans Christian Andersen= av _H. Lindgren_.
      2:a uppl. 06.

      87. =Det svenska sprket i Amerika= av fil. d:r _Gustav
      Andreen_. 1900.

      88. =Om fosterutvecklingen= av prof. _J. Aug. Hammar_. I. 3:e
      uppl. 19.

      89. =Om fosterutvecklingen= av prof. _J. Aug. Hammar_. II. 3:e
      uppl. 19.

      90. =Victor Hugo= av _Rich. Steffen_. 2:a uppl. 20.

      91. =Ur bokens historia= av _H. Schck_. 2:a uppl. 12.

      92. =Vr bokhandels barndom= av _H. Schck_.

      93. =Frfattningsstriden i Finland= av red. _Valfrid
      Spngberg_.

      94. =Mnniskans inlvsmaskar= av fil. dr _J. Erikson_. 2:a
      versedda och tillkade uppl. 19.

      95. =Om Individualitetens betydelse fr det allmnna bsta= av
      _Stuart Mill_. 2:a uppl. 01.

      96. =Fornskandinaviska upptcktsfrder= av _Karl Ahlenius_.

      97. =Ur de djurfngande vxternas liv= av lektor _K.
      Starbck_. 2:a uppl. 22.

      98. =Rd och anvisningar till Sverges insjfiskare= av dr _C.
      Cederstrm_.

      99. =Fredsrrelsen p 1890-talet= av _Anna B. Wicksell_.

      100. =Adolf Hedin= av _V. Spngberg_. 2:a uppl. 12.

      101. =Om vrden av spda barn= av stadslk. _R. v. Post_. 5:e
      uppl. 22.

      102. =Om villkorlig dom= av _A. Rydin_.

      103. =De engelska rstrttsreformerna= av _Gustaf Sisteen_.
      02.

      104. =Trldomen i Norden= av _E. Semmarin_. 2:a uppl. 14.

      105. =Vr kropps egna skyddsmedel mot bakterier= av _A.
      Stecksn_.

      106. =Gustaf Frdings skaldskap= av dos. _Ruben G:son Berg_.
      3:e uppl. 14.

      107. =Den svenska arbetareskyddslagstiftningen och
      yrkesinspektionen= av jur. kand. _G. Stjernstedt_.

      108. =Anders Fryxell= av _J. Bergman_.

      109. =Allianser mellan arbetare och arbetsgivare= av prof. _K.
      Wicksell_.

      110. =Om folkbibliotek= av _A. Steenberg_.

      111. =Bad r hlsa= av dr _R. v. Post_. 03. 2:a uppl. 08.

      112. =Runeberg= av prof. _O. Sylwan_. 3:e uppl 21.

      113. =Rttigheter och skyldigheter gentemot statskyrkan= av
      juris kand. _Georg Stjernstedt_. 2:a uppl. 07.

      114. =Striden om den danska statsfrfattningen 1866-1901= av
      _P. Munch_.

      115. =Ryggradsdjurens nrmaste frfder= av fil. lic. _L. G.
      Andersson_.

      116. =Handledning vid elementra dissektioner. I. Dggdjuren=
      av prof. _J. Aug. Hammar_. 3:e uppl. 21.

      117. =Rd och anvisningar betrffande hnsens sktsel= av
      _Joh. Byman_. 2:a uppl. 17.

      118. =De veneriska sjukdomarnas betydelse= av prof. _E.
      Welander_. 2:a uppl. 07.

      119. =kerjorden= av _A. G. Kellgren_. 04.

      120. =Om lsning= av _Georg Brandes_. 3:e uppl. 22.

      121. =Om anstaltsvrd av sinnessjuka= av prof. _Frey Svenson_.

      122. =Ett modernt renhllningssystem= av dr _R. v. Post_. Med
      22 fig.

      123. =Regeringsformen= av _C. G. Bergman_.

      124. =Skrtvnget= av _E. Sommarin_.

      125. =Det sknas problem= av _Rich. Bergh_. 3:a uppl. 09.

      126. =De i Sverge i stort odlade kulturvxterna= av _A. G.
      Kellgren_.

      127. =Kort versikt av vrt livfrskringsvsende= av _S. v.
      Sneidern_. 05.

      128. =De smittosamma sjukdomarna och hemmen.= I. Av dr _R. v.
      Post_. 2:a uppl. 15.

      129. =Socialiststaten och nutidasamhllet= av prof. _Knut
      Wicksell_. 2:a uppl. 13.

      130. =Handledning vid elementra dissektioner.= II. =Fglarna=
      av prof. _J. Aug. Hammar_. 2:a uppl. 15.

      131. =Ett hem, dess byggnad och inredning= av prof. _R.
      stberg_. 5:e uppl. 21.

      132. =De smittosamma sjukdomarna och hemmen.= II. Av dr _R. v.
      Post_. 2:a uppl. 15.

      133. =Sprkforskningens strid mot gllande dogm= av _H.
      Almkvist_.

      134. =Nordisk folktro och fornnordisk religion= av prof. _H.
      Schck_. 2:a uppl. 11.

      135. =C. Larsson= av _G. Nordensvan_. 06. 2:a uppl. 08.

      136. =Bruno Liljefors= av _Tor Hedberg_. 2:a uppl. 08.

      137. =Anders Zorn= av _Tor Hedberg_. 2:a uppl. 08.

      138. =Naturminnesmrken och naturskydd= av prof. _Rutger
      Sernander_. 2:a uppl. 21.

      139. =Tnderna och deras vrd= av tandlkare _Alb.
      Lenhardtson_. 2:a uppl. 09.

      140. =Henrik Ibsen= av _T. Fogelqvist_. 2:a uppl. 14.

      141. =Om rudimentra organ hos mnniskan som bevis fr hennes
      ursprung= av prof. _Hj. hrvall_. 2:a uppl. 11.

      142. =Frsta kammaren i Sverge och andra lnder= av redaktr
      _V. Spngberg_.

      143. =Det internationella hjlpsprksproblemet= av fil. dr _H.
      B. Goodwin_. 07.

      144. =Kommunal rstrtt i Sverge= av fil. kand. _E. J:son
      Thulin_. 2:a uppl. 08.

      145. =Kommunal rstrtt i utlandet= av fil. kand. _E. J:son
      Thulin_.

      146. =Vra vanligaste frmmande ord= med uttal och frklaring
      av doc. _O. stergren_. 5:e uppl. 14.

      147. =Om lsningar.= Ett kapitel ur den moderna kemien av _G.
      Starek_. 2:a uppl. 17.

      148. =Kristendom och moral= av prof. _Edv. Westermarck_. 2:a
      uppl. 13.

      149. =Religion och magi= av prof. _Edv. Westermarck_. 2:a
      uppl. 20.

      150. =Jordreformen= av _Sven Brisman_.

      151. =Vattnet= av fil. d:r _H. Sandqvist_. 2:a uppl. 22.

      152. =Massornas sjlsliv och andlig smitta= av prof. _B.
      Gadelius_. 2:a uppl. 12.

      153. =Om besatthet och talande med tungoml= av prof. _B.
      Gadelius_. 2:a uppl. 12.

      154. =Sinnessjuka och sinnessjukvrd= av prof. _B. Gadelius_.
      08.

      155. =Frbrytaren och samhllet= av prof. _B. Gadelius_.

      156. =De gammaltestamentliga bckernas tillkomst= av prof. _H.
      Schck_. 2:a uppl. 13.

      157. =Den israelitiska litteraturens utveckling= av prof. _H.
      Schck_. 2:a uppl. 20.

      158. =Telegrafering utan trd= av civilingenjr _Max
      Grenander_. 2:a uppl. 12.

      159. =Kyrkan och prsten enligt Sverges tidigaste lagar= av
      fil. dr _Arnold Bratt_.

      160. =Jesu liknelser= av doc. _Sven Lnborg_.

      161. =Paulus= av doc. _Sven Lnborg_.

      162. =Fredsrrelsen och kulturen= av _E. Key_.

      163. =Sprk i sprket= av _Gustaf Cederschild_. I. =versikt
      av stilarna.= 09. 3:e uppl. 20.

      164. =Sprk i sprket= av _Gustaf Cederschild_. II.
      =Stilgranskning.= 3:e uppl. 20.

      165. =S. A. Andre.= En levnadsteckning.

      166. =Charles Darwin= av lektor _Gottfrid Adlerz_. 2:a uppl.
      09.

      167. =Om kycklingens utveckling i gget= av prof. _J. Aug.
      Hammar_. 10.

      168. =Flygmaskinen= av _T. ngstrm_. I.

      169. =Flygmaskinen= av _T. ngstrm_. II.

      170. =Lran om befolkningen= av prof. _Knut Wicksell_.

      171. =Michelangelo Buonarroti= av _L. Lundh_.

      172. =Om hembygdsforskning= av folkskollrare _N. Edberg_.

      173. =William Shakespeare= av prof. _Erik Bjrkman_. 2:a uppl.
      19.

      174. =Bibel och Babel= av doc. _David W. Eyhrman_.

      175. =Ur grvsteklarnas liv= av lektor _Gottfrid Adlerz_ II.

      176. =Instinkt och frstndshandlingar bland grvsteklar= av
      lektor _Gottfrid Adlerz_.

      177. =Huru lnge har kvinnan betraktats som mannens egendom=
      av riksantikvarien _Oscar Montelius_. I. =ktenskap genom rov;
      ktenskap genom kp.=

      178. =Huru lnge har kvinnan betraktats som mannens egendom=
      av riksantikvarien _Oscar Montelius_. II. =ktenskap genom
      gva; kvinnans nuvarande stllning.=

      179. =Till Gustaf Frdings minne= av _Torsten Fogelqvist_. 2:a
      uppl. 22.

      180. =1809 rs revolution= av prof. _Nils Edn_. I.
      =Revolutionens frhistoria.=

      181. =1809 rs revolution= av prof. _Nils Edn_. II. =Gustav
      IV Adolfs avsttning.=

      182. =August Bebel.= En biografisk studie av _H. von Gerlach_.

      183. =Tusen ntter och en natt= eller =Den arabiska
      sagosamlingen= av _David W. Myhrman_. 12.

      184. =Hedvig Charlotta Nordenflycht= av _Yngve stergren_.

      185. =De viktigaste knutarna.= En handledning fr sjfolk,
      fiskare, scouter m. fl. av _Hj. hrvall_. 2:a uppl. 22.

      186. =Charles Dickens= av _Ida B. Goodwin_. 13.

      187. =Vra vanligaste folkvisor= av fil. d:r _Sixten
      Belfrage_.

      188. =Fredrika Bremer= av fil. d:r _Sverker Ek_.

      189. =Verner v. Heidenstam= av _Gran Lindblad_.

      190. =dalen o. Norrlandsfrgan= av _O. Bucht_.

      191. =Norrlndskt skogsliv= av _Otto Bucht_. I.

      192. =Norrlndskt skogsliv= av _Otto Bucht_. II.

      193. =Svensk enighet.= Tal av _Henrik Schck_.

      194. =Beethoven= av _Karl-Erik Forsslund_.

      195. =Mozart= av _Karl-Erik Forsslund_.

      196. =Det offentliga talandets konst= av _Odal Ottelin_. I.
      =Innehll och form.= 3:e uppl. 20.

      197. =Det offentliga talandets konst= av _Odal Ottelin_. II.
      =Talaren och auditoriet.= 3:e uppl. 20.

      198. =Ernst Ahlgren= av _Mathias Feuk_.

      199. =Svensk nationalitet i Finland= av rektor _Eirik
      Hornborg_. 14.

      200. =Om det svenska rikets uppkomst= av prof. _Otto von
      Friesen_. 15.

      201. =Marcus Aurelius och hans tid= av prof. _Einar Lfstedt_.

      202. =Om dvstumhet och dvstumundervisning= av dvstumlr.
      _I. M. Ingvarsson_.

      203. =Den kommunala rstrtten= av fil. d:r _David Bergstrm_.

      204. =rftligheten och dess lagar= av _Ejnar Malmberg_.

      205. =Om realism och idealism= av _Friedrich von Schiller_.
      Inledning och vers. av ~Johan Nordstrm~.

      206. =Erasmus av Rotterdam.= En studie av _N. Bergius_.

      207. =Den nytestamentliga textens ursprungliga form= av prof.
      _Ivar A. Heikel_. 16.

      208. =Hellenisk utvandring i forntid och nutid= av prof. _Sam
      Wide_. 17.

      209. =Om konkurs= av juris kand. _Y. stergren_.

      210. =Platons livssyn= av _N. Bergius_.

      211. =Minnesord ver Karl Staaff= av advokat _B. E.
      Drakenberg_.

      212. =Tal vid minnesstoden ver Ernest Renan= av _Anatole
      France_. vers. av bibl. Hj. ~Lundgren~.

      213. =Ballonger och luftskepp= av _Tord K. ngstrm_. 18.

      214. =Reformation och renssans= av prof. _H. Schck_.

      215. =Den folkliga frelsningen.= I. =Ml och medel= av
      lektor _Odal Ottelin_.

      216. =Den folkliga frelsningen.= II. =Form och utfrande= av
      lektor _Odal Ottelin_.

      217. =Tv fregngskvinnor i kriget mot kriget= av _Ellen
      Key_.

      218. =rftlighetsforskningens resultat tillmpade p
      mnniskan= av fil. d:r _H. Federley_.

      219. =Lord Byrons liv och diktning= av prof. _Erik Bjrkman_.

      220. =Den svenska olycksfallsfrskringen= enl. lagen d. 17
      juni 1916 av jur. o. fil. kand. _Tage stergren_.

      221. =Dopet och nattvarden= av lektor _H. Petrini_.

      222. =Frfattningsfrgan och valproblem i dansk belysning= av
      red. _Einar Rosenborg_.

      223. =Siffror, som tala sanning och--ljuga= av lektor _Gsta
      Setterberg_. 19.

      224. =Landsbygdens elektrifiering= av agronom _Albin E:son
      Norrgrd_.

      225. =Det ekonomiska frhllandet mellan kta makar= av e. o.
      hovrttsnotarie _Y. stergren_. I. ktenskap ingngna fre
      1921.

      226. =Himmelens mekanik= av _Conrad Lnnqvist_.

      227. =Om nyttan av religion= av _J. Stuart Mill_. vers. av
      ~Hj. hrvall~.

      228. =Kvinnorstrttens historia i frmmande lnder= i
      kortaste sammandrag av _Ann Margret Holmgren_.

      229. =Kvinnorstrttens historia i de nordiska lnderna= i
      kortaste sammandrag av _Ann Margret Holmgren_. 20.

      230. =Susan B. Anthony.= Amerikas grand old woman av _Ann
      Margret Holmgren_.

      231. =Kvinnornas del i moralens utveckling= av _Ellen Key_. I.
      =terblick.=

      232. =Kvinnornas del i moralens utveckling= av _Ellen Key_.
      II. =Framtidsblick.=

      233. =Magin, den primitiva mnniskans naturvetenskap.= En
      psykologiskt-religions historisk studie av _Henrik Petrini_.

      234. =Har mnniskan fri vilja?= av lektor _Gsta Setterberg_.

      235. =Den fysiologiska dden och dess betydelse fr livet= av
      _Hjalmar hrvall_.

      236. =Jenny Lind= av _Maria Holmstrm_.

      237. =Kortfattad vderlekslra= av prof. _Gustaf Timberg_. I.
      =Om vder och vind.= 21.

      238. =Vrt folk och bildningen= av lrov.-adj. _C. Cederblad_.

      239. =Ngot om folkskolans undervisningsplan= av lektor _Gsta
      Setterberg_.

      240. =Krut, dynamit och andra sprngmnen= av lrov.-adj.
      _Albert Sjstrand_.

      241. =Tv internationella kvinnoorganisationer= av _Ann
      Margret Holmgren_.

      242. =Om prisindexberkningar= av _G. Alegrd_.

      243. =Om politiska val. I. Majoritetsval= av _N. Tenow_.

      244. =Om arbetssnger= av _Gustaf Cederschild_.

      245. =Skogens betydelse fr Sverige= av _Sven Petrini_.

      246. =Det ekonomiska frhllandet mellan kta makar= av jur.
      kand. _Y. stergren_. II. I ktenskap ingngna efter 1920. 22.

      247. =Spiralnebulosorna= av fil. lic. _K. Lundmark_.

      248-249. =Bjrnstjerne Bjrnson.= Diktaren, hvdingen,
      politikern. I-II. Av _Ann Margret Holmgren_.

      250-251. =Om sinnesvillor.= I-II. Av _Hj. hrvall_.

      252. =Den klassiska gudavrlden i svensk diktning= av prof.
      _Hugo Bergstedt_.

      253-254. =Om den inre sekretionen.= I-II. Av _J. Aug. Hammar_.

      255. =Emilie Flygare-Carln= av _M. Holmstrm_.

      256. =Constantin Meunier= av _Einar Rosenborg_.

      257-258. =Snorre Sturlasson och hans verk.= I-II. Av _Gustaf
      Cederschild_.

      259. =Om meteorer och meteoriter= av _A. G. Hgbom_.

      260. =Fredrika Bremer= av _A. M. Holmgren_.

      261. =Voltaire= av _Georg Brandes_.


Skrifterna redigeras av en av Studentfreningen Verdandi vald
Smskriftskommitt, bestende av fem medlemmar. F. n. utgres kommittn
av: _Anton Blanck_, professor, Uppsala, _Torsten Fogelqvist_, redaktr,
Stockholm, _Otto v. Friesen_, professor, Uppsala, _Rutger Sernander_,
professor, Uppsala och _Hj. hrvall_, professor, Uppsala (~redaktr~).

terfrsljare erhlla goda villkor och antagas, ven p obetydliga
platser, om anhllan drom gres hos =Albert Bonniers Frlag=,
=Stockholm=.

           =Verdandis smskrifter sljas i alla bokldor.=




TRANSCRIBER'S NOTES

This translation covers the Introduction only.






End of the Project Gutenberg EBook of Voltaire, by Georg Morris Cohen Brandes

*** END OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK VOLTAIRE ***

***** This file should be named 59292-8.txt or 59292-8.zip *****
This and all associated files of various formats will be found in:
        http://www.gutenberg.org/5/9/2/9/59292/

Produced by Tor Martin Kristiansen and the Online
Distributed Proofreading Team at http://www.pgdp.net

Updated editions will replace the previous one--the old editions will
be renamed.

Creating the works from print editions not protected by U.S. copyright
law means that no one owns a United States copyright in these works,
so the Foundation (and you!) can copy and distribute it in the United
States without permission and without paying copyright
royalties. Special rules, set forth in the General Terms of Use part
of this license, apply to copying and distributing Project
Gutenberg-tm electronic works to protect the PROJECT GUTENBERG-tm
concept and trademark. Project Gutenberg is a registered trademark,
and may not be used if you charge for the eBooks, unless you receive
specific permission. If you do not charge anything for copies of this
eBook, complying with the rules is very easy. You may use this eBook
for nearly any purpose such as creation of derivative works, reports,
performances and research. They may be modified and printed and given
away--you may do practically ANYTHING in the United States with eBooks
not protected by U.S. copyright law. Redistribution is subject to the
trademark license, especially commercial redistribution.

START: FULL LICENSE

THE FULL PROJECT GUTENBERG LICENSE
PLEASE READ THIS BEFORE YOU DISTRIBUTE OR USE THIS WORK

To protect the Project Gutenberg-tm mission of promoting the free
distribution of electronic works, by using or distributing this work
(or any other work associated in any way with the phrase "Project
Gutenberg"), you agree to comply with all the terms of the Full
Project Gutenberg-tm License available with this file or online at
www.gutenberg.org/license.

Section 1. General Terms of Use and Redistributing Project
Gutenberg-tm electronic works

1.A. By reading or using any part of this Project Gutenberg-tm
electronic work, you indicate that you have read, understand, agree to
and accept all the terms of this license and intellectual property
(trademark/copyright) agreement. If you do not agree to abide by all
the terms of this agreement, you must cease using and return or
destroy all copies of Project Gutenberg-tm electronic works in your
possession. If you paid a fee for obtaining a copy of or access to a
Project Gutenberg-tm electronic work and you do not agree to be bound
by the terms of this agreement, you may obtain a refund from the
person or entity to whom you paid the fee as set forth in paragraph
1.E.8.

1.B. "Project Gutenberg" is a registered trademark. It may only be
used on or associated in any way with an electronic work by people who
agree to be bound by the terms of this agreement. There are a few
things that you can do with most Project Gutenberg-tm electronic works
even without complying with the full terms of this agreement. See
paragraph 1.C below. There are a lot of things you can do with Project
Gutenberg-tm electronic works if you follow the terms of this
agreement and help preserve free future access to Project Gutenberg-tm
electronic works. See paragraph 1.E below.

1.C. The Project Gutenberg Literary Archive Foundation ("the
Foundation" or PGLAF), owns a compilation copyright in the collection
of Project Gutenberg-tm electronic works. Nearly all the individual
works in the collection are in the public domain in the United
States. If an individual work is unprotected by copyright law in the
United States and you are located in the United States, we do not
claim a right to prevent you from copying, distributing, performing,
displaying or creating derivative works based on the work as long as
all references to Project Gutenberg are removed. Of course, we hope
that you will support the Project Gutenberg-tm mission of promoting
free access to electronic works by freely sharing Project Gutenberg-tm
works in compliance with the terms of this agreement for keeping the
Project Gutenberg-tm name associated with the work. You can easily
comply with the terms of this agreement by keeping this work in the
same format with its attached full Project Gutenberg-tm License when
you share it without charge with others.

1.D. The copyright laws of the place where you are located also govern
what you can do with this work. Copyright laws in most countries are
in a constant state of change. If you are outside the United States,
check the laws of your country in addition to the terms of this
agreement before downloading, copying, displaying, performing,
distributing or creating derivative works based on this work or any
other Project Gutenberg-tm work. The Foundation makes no
representations concerning the copyright status of any work in any
country outside the United States.

1.E. Unless you have removed all references to Project Gutenberg:

1.E.1. The following sentence, with active links to, or other
immediate access to, the full Project Gutenberg-tm License must appear
prominently whenever any copy of a Project Gutenberg-tm work (any work
on which the phrase "Project Gutenberg" appears, or with which the
phrase "Project Gutenberg" is associated) is accessed, displayed,
performed, viewed, copied or distributed:

  This eBook is for the use of anyone anywhere in the United States and
  most other parts of the world at no cost and with almost no
  restrictions whatsoever. You may copy it, give it away or re-use it
  under the terms of the Project Gutenberg License included with this
  eBook or online at www.gutenberg.org. If you are not located in the
  United States, you'll have to check the laws of the country where you
  are located before using this ebook.

1.E.2. If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is
derived from texts not protected by U.S. copyright law (does not
contain a notice indicating that it is posted with permission of the
copyright holder), the work can be copied and distributed to anyone in
the United States without paying any fees or charges. If you are
redistributing or providing access to a work with the phrase "Project
Gutenberg" associated with or appearing on the work, you must comply
either with the requirements of paragraphs 1.E.1 through 1.E.7 or
obtain permission for the use of the work and the Project Gutenberg-tm
trademark as set forth in paragraphs 1.E.8 or 1.E.9.

1.E.3. If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is posted
with the permission of the copyright holder, your use and distribution
must comply with both paragraphs 1.E.1 through 1.E.7 and any
additional terms imposed by the copyright holder. Additional terms
will be linked to the Project Gutenberg-tm License for all works
posted with the permission of the copyright holder found at the
beginning of this work.

1.E.4. Do not unlink or detach or remove the full Project Gutenberg-tm
License terms from this work, or any files containing a part of this
work or any other work associated with Project Gutenberg-tm.

1.E.5. Do not copy, display, perform, distribute or redistribute this
electronic work, or any part of this electronic work, without
prominently displaying the sentence set forth in paragraph 1.E.1 with
active links or immediate access to the full terms of the Project
Gutenberg-tm License.

1.E.6. You may convert to and distribute this work in any binary,
compressed, marked up, nonproprietary or proprietary form, including
any word processing or hypertext form. However, if you provide access
to or distribute copies of a Project Gutenberg-tm work in a format
other than "Plain Vanilla ASCII" or other format used in the official
version posted on the official Project Gutenberg-tm web site
(www.gutenberg.org), you must, at no additional cost, fee or expense
to the user, provide a copy, a means of exporting a copy, or a means
of obtaining a copy upon request, of the work in its original "Plain
Vanilla ASCII" or other form. Any alternate format must include the
full Project Gutenberg-tm License as specified in paragraph 1.E.1.

1.E.7. Do not charge a fee for access to, viewing, displaying,
performing, copying or distributing any Project Gutenberg-tm works
unless you comply with paragraph 1.E.8 or 1.E.9.

1.E.8. You may charge a reasonable fee for copies of or providing
access to or distributing Project Gutenberg-tm electronic works
provided that

* You pay a royalty fee of 20% of the gross profits you derive from
  the use of Project Gutenberg-tm works calculated using the method
  you already use to calculate your applicable taxes. The fee is owed
  to the owner of the Project Gutenberg-tm trademark, but he has
  agreed to donate royalties under this paragraph to the Project
  Gutenberg Literary Archive Foundation. Royalty payments must be paid
  within 60 days following each date on which you prepare (or are
  legally required to prepare) your periodic tax returns. Royalty
  payments should be clearly marked as such and sent to the Project
  Gutenberg Literary Archive Foundation at the address specified in
  Section 4, "Information about donations to the Project Gutenberg
  Literary Archive Foundation."

* You provide a full refund of any money paid by a user who notifies
  you in writing (or by e-mail) within 30 days of receipt that s/he
  does not agree to the terms of the full Project Gutenberg-tm
  License. You must require such a user to return or destroy all
  copies of the works possessed in a physical medium and discontinue
  all use of and all access to other copies of Project Gutenberg-tm
  works.

* You provide, in accordance with paragraph 1.F.3, a full refund of
  any money paid for a work or a replacement copy, if a defect in the
  electronic work is discovered and reported to you within 90 days of
  receipt of the work.

* You comply with all other terms of this agreement for free
  distribution of Project Gutenberg-tm works.

1.E.9. If you wish to charge a fee or distribute a Project
Gutenberg-tm electronic work or group of works on different terms than
are set forth in this agreement, you must obtain permission in writing
from both the Project Gutenberg Literary Archive Foundation and The
Project Gutenberg Trademark LLC, the owner of the Project Gutenberg-tm
trademark. Contact the Foundation as set forth in Section 3 below.

1.F.

1.F.1. Project Gutenberg volunteers and employees expend considerable
effort to identify, do copyright research on, transcribe and proofread
works not protected by U.S. copyright law in creating the Project
Gutenberg-tm collection. Despite these efforts, Project Gutenberg-tm
electronic works, and the medium on which they may be stored, may
contain "Defects," such as, but not limited to, incomplete, inaccurate
or corrupt data, transcription errors, a copyright or other
intellectual property infringement, a defective or damaged disk or
other medium, a computer virus, or computer codes that damage or
cannot be read by your equipment.

1.F.2. LIMITED WARRANTY, DISCLAIMER OF DAMAGES - Except for the "Right
of Replacement or Refund" described in paragraph 1.F.3, the Project
Gutenberg Literary Archive Foundation, the owner of the Project
Gutenberg-tm trademark, and any other party distributing a Project
Gutenberg-tm electronic work under this agreement, disclaim all
liability to you for damages, costs and expenses, including legal
fees. YOU AGREE THAT YOU HAVE NO REMEDIES FOR NEGLIGENCE, STRICT
LIABILITY, BREACH OF WARRANTY OR BREACH OF CONTRACT EXCEPT THOSE
PROVIDED IN PARAGRAPH 1.F.3. YOU AGREE THAT THE FOUNDATION, THE
TRADEMARK OWNER, AND ANY DISTRIBUTOR UNDER THIS AGREEMENT WILL NOT BE
LIABLE TO YOU FOR ACTUAL, DIRECT, INDIRECT, CONSEQUENTIAL, PUNITIVE OR
INCIDENTAL DAMAGES EVEN IF YOU GIVE NOTICE OF THE POSSIBILITY OF SUCH
DAMAGE.

1.F.3. LIMITED RIGHT OF REPLACEMENT OR REFUND - If you discover a
defect in this electronic work within 90 days of receiving it, you can
receive a refund of the money (if any) you paid for it by sending a
written explanation to the person you received the work from. If you
received the work on a physical medium, you must return the medium
with your written explanation. The person or entity that provided you
with the defective work may elect to provide a replacement copy in
lieu of a refund. If you received the work electronically, the person
or entity providing it to you may choose to give you a second
opportunity to receive the work electronically in lieu of a refund. If
the second copy is also defective, you may demand a refund in writing
without further opportunities to fix the problem.

1.F.4. Except for the limited right of replacement or refund set forth
in paragraph 1.F.3, this work is provided to you 'AS-IS', WITH NO
OTHER WARRANTIES OF ANY KIND, EXPRESS OR IMPLIED, INCLUDING BUT NOT
LIMITED TO WARRANTIES OF MERCHANTABILITY OR FITNESS FOR ANY PURPOSE.

1.F.5. Some states do not allow disclaimers of certain implied
warranties or the exclusion or limitation of certain types of
damages. If any disclaimer or limitation set forth in this agreement
violates the law of the state applicable to this agreement, the
agreement shall be interpreted to make the maximum disclaimer or
limitation permitted by the applicable state law. The invalidity or
unenforceability of any provision of this agreement shall not void the
remaining provisions.

1.F.6. INDEMNITY - You agree to indemnify and hold the Foundation, the
trademark owner, any agent or employee of the Foundation, anyone
providing copies of Project Gutenberg-tm electronic works in
accordance with this agreement, and any volunteers associated with the
production, promotion and distribution of Project Gutenberg-tm
electronic works, harmless from all liability, costs and expenses,
including legal fees, that arise directly or indirectly from any of
the following which you do or cause to occur: (a) distribution of this
or any Project Gutenberg-tm work, (b) alteration, modification, or
additions or deletions to any Project Gutenberg-tm work, and (c) any
Defect you cause.

Section 2. Information about the Mission of Project Gutenberg-tm

Project Gutenberg-tm is synonymous with the free distribution of
electronic works in formats readable by the widest variety of
computers including obsolete, old, middle-aged and new computers. It
exists because of the efforts of hundreds of volunteers and donations
from people in all walks of life.

Volunteers and financial support to provide volunteers with the
assistance they need are critical to reaching Project Gutenberg-tm's
goals and ensuring that the Project Gutenberg-tm collection will
remain freely available for generations to come. In 2001, the Project
Gutenberg Literary Archive Foundation was created to provide a secure
and permanent future for Project Gutenberg-tm and future
generations. To learn more about the Project Gutenberg Literary
Archive Foundation and how your efforts and donations can help, see
Sections 3 and 4 and the Foundation information page at
www.gutenberg.org



Section 3. Information about the Project Gutenberg Literary Archive Foundation

The Project Gutenberg Literary Archive Foundation is a non profit
501(c)(3) educational corporation organized under the laws of the
state of Mississippi and granted tax exempt status by the Internal
Revenue Service. The Foundation's EIN or federal tax identification
number is 64-6221541. Contributions to the Project Gutenberg Literary
Archive Foundation are tax deductible to the full extent permitted by
U.S. federal laws and your state's laws.

The Foundation's principal office is in Fairbanks, Alaska, with the
mailing address: PO Box 750175, Fairbanks, AK 99775, but its
volunteers and employees are scattered throughout numerous
locations. Its business office is located at 809 North 1500 West, Salt
Lake City, UT 84116, (801) 596-1887. Email contact links and up to
date contact information can be found at the Foundation's web site and
official page at www.gutenberg.org/contact

For additional contact information:

    Dr. Gregory B. Newby
    Chief Executive and Director
    gbnewby@pglaf.org

Section 4. Information about Donations to the Project Gutenberg
Literary Archive Foundation

Project Gutenberg-tm depends upon and cannot survive without wide
spread public support and donations to carry out its mission of
increasing the number of public domain and licensed works that can be
freely distributed in machine readable form accessible by the widest
array of equipment including outdated equipment. Many small donations
($1 to $5,000) are particularly important to maintaining tax exempt
status with the IRS.

The Foundation is committed to complying with the laws regulating
charities and charitable donations in all 50 states of the United
States. Compliance requirements are not uniform and it takes a
considerable effort, much paperwork and many fees to meet and keep up
with these requirements. We do not solicit donations in locations
where we have not received written confirmation of compliance. To SEND
DONATIONS or determine the status of compliance for any particular
state visit www.gutenberg.org/donate

While we cannot and do not solicit contributions from states where we
have not met the solicitation requirements, we know of no prohibition
against accepting unsolicited donations from donors in such states who
approach us with offers to donate.

International donations are gratefully accepted, but we cannot make
any statements concerning tax treatment of donations received from
outside the United States. U.S. laws alone swamp our small staff.

Please check the Project Gutenberg Web pages for current donation
methods and addresses. Donations are accepted in a number of other
ways including checks, online payments and credit card donations. To
donate, please visit: www.gutenberg.org/donate

Section 5. General Information About Project Gutenberg-tm electronic works.

Professor Michael S. Hart was the originator of the Project
Gutenberg-tm concept of a library of electronic works that could be
freely shared with anyone. For forty years, he produced and
distributed Project Gutenberg-tm eBooks with only a loose network of
volunteer support.

Project Gutenberg-tm eBooks are often created from several printed
editions, all of which are confirmed as not protected by copyright in
the U.S. unless a copyright notice is included. Thus, we do not
necessarily keep eBooks in compliance with any particular paper
edition.

Most people start at our Web site which has the main PG search
facility: www.gutenberg.org

This Web site includes information about Project Gutenberg-tm,
including how to make donations to the Project Gutenberg Literary
Archive Foundation, how to help produce our new eBooks, and how to
subscribe to our email newsletter to hear about new eBooks.

